Yttrandefriheten på väg att inskränkas

Gudrun Antemar lagman på Förvaltningsrätten har presenterat förslag om att stävja ”hatet” på nätet. Hon menar samtidigt att dessa förslag kommer att harmoniera med Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Not so.
Min erfarenhet av Europadomstolen och deras analyskraft (gällande främst religionsfriheten) är att den har väldigt svårt för flummiga definitioner och allmänt snömos samt att yttrandefriheten har ett mycket starkt skydd. Man kan f.ö. notera att yttrandefrihetsexperten Nils Funke anser att många av dessa förslag slår direkt mot yttrandefrihetsgrundlagen.

Läser vi vad som skrivs om ärekränkningsbrotten – som Antemar vill bredda och skärpa påföljderna för – så kan man ju till att börja med konstatera att ”hatet” på nätet skulle behöva en avgränsande definition. 

Enligt referat i DN ska straffansvar ”…gälla den som genom beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende agerar mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den utsattes självkänsla eller värdighet.”

Här öppnas en hel ormgrop av tvetydighet och godtycklighet: Först vad innebär egentligen ”hat” i sammanhanget? Är hat liktydigt med en uppsättning åsikter? ”Ägnat att kränka”? Ett raserande av ett uselt åsiktsbygge (säg ”socialism genererar allmänt välstånd”) kan ju upplevas kränkande av den som spikat i hop det. Ska då den med större logik och kunskap straffas? Det går att tolka det så. Vidare: vem är ”utsatt”? Hur mäter man styrkan i någons ”självkänsla” eller ”värdighet”?
Om någon kallar mig idiot, så bryr jag mig inte det minsta eftersom jag bara bryr mig om argument. Men om prinsessan på ärten blir sårad av samma tillmäle i sin ”värdighet”och kallar det ”näthat” ska avsändaren då dras inför domstol? Uppenbarligen.

Det betyder inte att jag själv nödvändigtvis avstått från att kalla någon idiot i bland. Även känslouttryck kan ha sin plats förutsatt att jag kan redogöra för skälen till att jag använder ett sådant epitet, att det för mig är rimligt. Självklart ska en en debatt föras så hovsamt som möjligt och en person som frossar i invektiv straffar ut sig själv ur varje seriös diskussion. Den blir i denna mening självreglerande. Det behövs inga kränkningspoliser.  Men självklart går det en skarp gräns när ett invektiv övergår i konkreta hot. Då finns det förstås alla anledning att påkalla rättsväsendet, – som i övrigt ska hålla sig borta!

Det finns en del positiva saker i förslagen som ”olaga integritetsintrång” men också oroande snömos som ytterst innebär angrepp på yttrandefriheten och ett undereldande av den kränkningshysteri som redan nått patologiska höjder.

Istället borde alla goda krafter arbeta för att införa ett ”First Amendment” i grundlagen istället för alla dessa Kafkalagar som bara spelar de som snickrar på en allt trängre åsiktskorridor i händerna.

P.S.
Den som hittar förslagen i klartext/pdf får gärna skicka till mig.

Publicerat i Konstitutionella frågor, Rättssamhället | Lämna en kommentar

Ofärdiga demokratiska processer befordrar samhälleligt förfall

Så går det när man har ett defekt förfarande för tillsättande av chefstjänster i staten. Ett förfarande som bjuder in till vänskapskorruption och ett osunt kamaraderi som närmast utgör en garant för att rätt man/kvinna INTE får tjänsten i fråga.

Se här>>

Publicerat i Konstitutionella frågor | Lämna en kommentar

Så vill vänstern inskränka yttrandefriheten

Och få betalt på kuppen…

Hynek Pallas är en av många vänsterideologer som härjar tämligen fritt i etablerade media. Han är bitvis är en lysande filmkritiker men hans kritik tappar värde av att han ständigt bakar in en anti-humanistisk identitetspolitik i sina analyser (=rasism) i det han med höjt pekfinger räknar hur många det finns av en viss hudfärg och kön etc i filmen i fråga, vilket som sagt innebär en så primitiv kollektivism att han knappt ens kommer att blir en parentes när historien om duktiga och för publiken givande filmkritiker i Sverige en gång skrivs.

Nu har nämnda Pajas förlåt Pallas går ut och hävdat att en statsunderstödd vänsterideologi är att föredra framför en yttrandefrihet i vilken staten ställer sig neutral utom när det gäller ärekräkning. En vänsterideologi som man kan skriva långa essäer om men som i sammanfattning innebär att vi har en ”könsmaktsordning”, att ”kapitalismen” är av ondo och att den vita rasen (som ju uppstått pga av en vit hud var bättre för D-vitaminupptag på nordliga breddgrader med mindre solljus) per definition är förtryckande eller som en av deras mer profilerade ideologer Tobias Hübinette har sagt:”Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande” (Creol, nr. 1/1996).)”. Vi kan till detta lägga till uppfattningen att socialkonservatism , patriotism och värnande om ett lands gränser för att kunna vidmakthålla en välfärdsstat är ”rasism”.

Pallas har i bemötande av Ivar Arpis konstaterande kring den svenska mediala intoleransen för åsikter som inte stämmer med nämnda vänsterteorem framfört åsikten att detta är som det ska. Det är så vi ska ha det (SvD 8/1-16). Ty annars får vi inte någon ”feminism” att tala om ej heller ständiga offentliga diskursen om de oskyldiga ”romernas” av det ”vita” västerlandet påtvingade elände.

Vad Pallas ”glömmer” är att av staten påtvingade värdegrunder av denna typ är hämtade rakt från totalitära länders praktik. Hans primitiva retorik är vidare pinsamt dåligt konstruerad med Ad hoc-argument av halmgubbekaraktär.

Han tror på fullt allvar att om t.ex. Sverigedemokraterna (som kan och bör kritiseras för partiprogram och vad centrala företrädare faktisk säger och skriver) kallar sig för socialkonservativa och ingenstans i sina skrifter hyllar eller företräder ”rasism” eller ”fascism” så är det ändå Pallas och hans Arnstadspolare som med statsmedel förbehållslöst och utan invändningar ska tala om vilka SD i själva verket är, självklart utan minsta stöd i någon empiriskt eller teoretiskt hållbar analys. Han kräver dessutom att det statsunderstödda systemet för att understödja denna inskränkta och inom alla områden falsifierade vänsterideologi ska få fortsätta via organisationer som Ungdomsrådet, Nationella sekretariatet för ”genusforskning” (en förolämpning mot begreppet ”forskning.f.ö) m.fl.

Det som slutligen är oroväckande och trist är att denna statsstödda produktion av vänsterideologi (som nu även har letat sig in i de borgerliga ungdomsförbunden) tillåts fortsätta ohämmat utan att de borgerliga partierna agerar. Anledningen är att de sannolikt har råkat ut för medial hjärntvätt samt är allmänt för obildade för att förstå hur vilse och bortkollrade i pannkakan de egentligen är.

Många av kommentarerna till Engellaus artikel är f.ö. intressanta. Som denna av ”Björns”:
”Det andra är om Pallas knappast skulle tycka att en offentligt påbjuden värdegrund är bra om den omfattar den amerikanska högerns värderingar med rätt att inneha vapen och förbud mot aborter och homoäktenskap.
Det tredje är att Pallas ytterst tycks vilja påtvinga andra människor sina egna värderingar med staten som redskap. Att det är en synnerligen obehaglig inställning (se första punkten) förstår han nog inte. Han vill ju bara väl.”

I motsats till Björns tror jag att Pallas mycket väl inser vad hans krav på vänsteristiskt åsiktsmonopol skulle innebära. Som Jamie Glazov har sagt: ” Inom varje vänsterliberal finns en totalitär som längtar efter att få komma ut.”

Se Engellaus artikel här >>

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Länken till artikeln

Här är länken till artikeln om den svenska skolan på min Facebooksida den 4/1-16

 

Reformerna som lade grunden för dagens skolresultat | SvD

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar