Skolinspektionen förtränger, ignorerar – eller saknar kunskap om – att disciplin och karaktärsdaning genom auktoritativ (att skilja från auktoritär) kunskapsöverföring från vuxensamhället alltid har varit rådande genom hela den mänskliga historien och ett grundrekvisit för att bygga identiteter och skapa civilisationer.
I Sverige är dock den pedagogiska “eliten” i stället ivrigt sysselsatt med att riva ner civilisationen, ha överseende med kaos, okunskaps och obildning till förmån för någon slags “naturligt utveckling” eller “självständig kunskapsinhämtning” vilket är ett annat ord för planlöst googlande utan moralisk eller kulturellt medveten socialisation d.v.s. att först ge ungdomarna en fast kulturell identitet och ett nationellt sammanhang mot vilket det senare kan reflektera och ev. revoltera mot. Alla unga människor söker en kulturell och samhällelig identitet, ger inte vuxenvärlden dem det medvetet skaffar sig därför en sådan på annat håll, särskilt där den erbjuds starkt och fast – t.ex. inom olika extrema rörelser till höger eller vänster eller i den kriminella världen eller inom våldsbejakande religionsutövning.
Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att Skolinspektionen håller sig med mycket snömos vad gäller deras s.k. “värdegrundsarbete”. Detta snömos tycks baseras till stor del på just ett avståndstagande till det som normalt kallas disciplin d.v.s. ordning och reda i klassrummen och läraren som en självklar auktoritet. Se följande länk för vilka effekter en sådan av vänsterpedagoger (och Skolinspektionen) hånad och förtalad metodik kan ha, inte minst för elever med dåliga sociala förutsättningar >>. Den som vill ha mer vetenskapliga data kring fördelen med en medveten och fast karaktärsdaning kan kolla in detta >>. (Mardröm för Skolinspektionen. De får väl låtsas att det regnar och hoppas att ingen ställer dem till svars.)
Det är uppenbart att Skolinspektion i viktiga delar befolkas av kvarvarande rester från den kravlösa flumskola modell (s) som nog många trodde var eliminerad från våra skolmyndigheter. Emellertid tycks denna abnormitet i högsta grad vara levande och att den får fortleva utan ingrepp från skolministern är i sig häpnadsväckande. Personerna som är drivande i inspektionen är inte vuxna sin uppgift.
För de ledande ideologerna på Skolinspektionen är disciplin i skolan “gammeldags” och att ta en elev i upptuktelse (gammal fint socialiserande begrepp) som inte följer de berättigade kraven på ordning och reda är “att kränka eleven”, inte alls att korrigera och sätta gränser för den specifika eleven och andra som blir varse korrigeringen. I stället är det rent logiskt Skolinspektionens uppfattning att alla kulturer och civilisationen som ställer krav på uppförande på de unga och som har sanktioner för brott mot detta förkastas d.v.s. i princip alla hittillsvarande samhällen på jorden.
Endast Sverige 2013 har hittat pedagogikens gyllene trollspö och Skolinspektionen svänger det nu över landets pedagogiska institutioner med sitt geniala handlag. Vi kan alla se resultats av detta idag i skolorna runt om i landet inte sant? Inte minst på redovisade skolresultaten, t.ex. i jämförelse med vårt grannland Finland (där man f.ö. hänger kvar i en syn på läraren som fanns i Sverige innan förstörelsearbetet påbörjades i Sverige åren kring 1970.)
Här kommer vi nu till det hårresande exemplet
Maria Elementar heter en skola på söder i Stockholm som år efter år visar lysande resultat och där alla elever når gymnasiebehörighet (tämligen unikt i Sverige idag!) Här råder ordning och reda i klassrummen och läraren – som ju i kraft av sin utbildning och ålder har den relevanta kunskapen som eleven skall tillgodogöra sig – är en naturlig auktoritet. Men se detta går inte för sig! Enligt inspektionen så måste man nu bötfälla den väl fungerande skolan med stora belopp. “Ett grundläggande problem är den otidsenliga kunskapssyn och auktoritära förhållningssätt till eleverna som fortfarande präglar skolans verksamhet. “!!
Det framgår i undertexten att man med otidsenlig menar att all undervisning som ställer krav på ordning och reda och gott uppförande måste förkastas. I så fall till förmån för vad?
Jo förstås: keps-och-mobil-på -tjatter-och-stök-strosa-runt-och-flabba-håna-plugghäst- komma-och-gå-som-man-vill-och-googla-normkritisk–Youtube-gejma-håll-käften-kärring-skolan. Vad annars?
Man tror inte sina ögon men så är det. Skolinspektionen trakasserar alltså en väl fungerande skola med alla maktmedel man har, medan ovan beskrivna skolor i stort sett lämnas i fred. De bedriver ju trots allt ibland “normkritiska diskussioner” och det är viktigt, mycket viktigt!! Som t.ex. att aktivt motarbeta tron att Sverige har en egen rik kultur som är värd att värna om när barn från andra länder och kulturer kan känna främlingskap inför detta och börja förneka sin egen kultur… Vidare är det viktigt att ifrågasätta könsroller, som barnen kämpar med att hitta sin plats i, och förstå att dessa bara är social konstruktioner som de ska undvika att fastna i. Evolutionspsykologiska data som tvärtom pekar på mycket medfödda beteendemönster hos könen (fullt logiska vid dimorfism) är bara konspirationer från ett hotat patriarkat etc. etc. och vidare i all postmodernistisk dravlande oändlighet. Se här för drevet mot en av Sveriges MYCKET FÅ fungerade skolor >> (sid 7 särskilt).
Om någon skulle tycka att jag överdriver eller att det förefaller otroligt att Skolinspektionen agerar somdet beskrivs mot Maria Elementar kan ju alltid kolla in detta >>
Det torde nu vara uppenbart att de ledande ideologerna på Skolinspektionen snarast möjligt, av ansvarig minister, måste ställas till arbetsmarknadens förfogande. Det är extremt allvarligt att sådana yrkesmässiga idioter får tillåtas härja en enda dag till. Men kommer detta att ske, kommer alliansen att ta sitt ansvar? Naturligtvis inte. Björklund blir svagare för varje dag och tycks nu se fram emot pensioneringen efter nästa val. Övriga begriper inte vad det handlar om.
Den svenska politiska och intellektuella elitens energiska arbete på Sveriges förfall in i kaos och elände fortsätter med oförminskad styrka. Det är bara att hålla i sig och vänta på kraschen.
