Förorterna brinner…

Det känns som att man borde säga något om kravallerna i förorterna. Men det finns andra som redan sagt det som behöver sägas:

Vi måste kollektivt släppa revolutionsromantiken. Kidsen som härjat inför mobilkameror sjunger inte på Internationalens kända strof om att ”sista striden är här”. Att försöka tända eld på en skola är inte en revolutionär handling som ska föra samhället framåt. Lika lite som ett bokbål är det.” Se här >>

Det jag kan konstatera är att vi har en polis och ett rättsväsende som inte lyckas ringa in, isolera och kännbart straffa de ringa antalet av ”ett sjuttiotal” huliganer som sätter skräck i och skadar det egna område de bor i och förstör egendom för de grannar och medborgare som försöker leva vanliga hederliga liv – den stora majoriteten. Detta är det mest upprörande i denna cirkus. Den fullständiga inkompetens och undfallenhet som tycks härska inom rättsväsendet.

Om dessa huliganer inte fångas in och straffas hur ska de då inse att de gör något fel? Hur ska de fås att inse att de inte har rätt att sätta sig över svensk lag och att sabba ett helt område när de känner för det? Att de inte är de som bestämmer i sina områden utan den svenska staten via Sveriges Rikes Lag?

Det enda rätta nu är förstås att skapa en kravallpolis med resurser att visa att protester i en demokrati måste ske med intellektuella och fredliga medel – om man nu anser att ett civiliserat samhälle bör präglas av just detta. Ingen står över lagen allra minst simpla våldsverkare och huliganer. Och om det är så, så måste man också ge polisen resurser att tydligt visa detta. ”Dialog” med kriminella få ske inför domstol och ingen annanstans.

Men ett sådant förslag får väl i gång klagokören i media : man ”eskalerar våldet” eller man tar inte ”BARNEN” på allvar etc. etc. i en ändlös massa av dravel. Bättre då förstås att eländet får fortsätta…

Hur ska den svenska vänstern någonsin kunna hämta sig och nå någon form av trovärdighet efter alla de groteska grodor som tryckts ut ur deras munnar? Man har försökt göra dessa våldsverkare till medvetena ideologer som med Marx eller Foucault under armen strider för ”rättvisa” och ”jämlikhet”, medan allt man hör från ”aktivisterna” själva är hatfyllda spyor om att de ska sätta polisen på plats, visa vem som bestämmer i området och helst skada poliserna så mycket som möjligt. Vidare: hur denna förklarande ”diskurs” kan passas in i ”aktivisternas”samtidiga stenkastning mot brandkår och räddningspersonal framgår dock inte – förstås. Där tog det tvärstopp. Där nådde vänstern tankeverksamheten sin bortre gräns.

En vacker dag kommer förhoppningsvis den stora majoriteten svenskar fråga sig hur kunde det ske att dessa ”intellektuella och journalister” en gång i början av 2000-talet faktiskt behärskade ledande media och gavs fritt utrymme att filtrerar nyheter och kolportera sitt destruktiva nonsens där frihetliga humanister, liberaler och demokrater som tror på en lag lika för alla, icke-våld som protestform och individuellt ansvar för ens handlingar fick kämpa för varje ord man kunde få ut i offentligheten.

Det som nu sker och sker är tragiskt och tyvärr ytterligare ett exempel på det förfall som generationer av svenska inkompetenta och verklighetsfrämmande politiker skapat i vårt land. Jag hävdar återigen att vi behöver göra om det politiska systemet från grunden, en ny konstitution, mer demokrati, mer av rättsstat och mer av kraft i statens kärnområden.

Låt oss tillsammans påbörja det arbetet. Här är sommarlektyren som kan leda oss in på den vägen: >>

Comments

comments

Det här inlägget postades i Media, Polis och rättssamhälle, Rättssamhället. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *