Vägtullar för komplext för den debile medborgaren?

I DN:s ledare 3/1 argumenteras det för att folkomröstningar skall hållas kort. De bör sparas till frågor som ”ändrar grundvillkoren för politiken” som t.ex. EU-medlemskap. Övrigt bör man undvika att fråga folket om eftersom politiska frågeställningar regelmässigt inbegriper ”motsättningar mellan kort- och långsiktiga intressen”. Som om frågan om EU-medlemskap eller t.ex. Eurons införande, inte innefattar just sådana motsättningar!

Men när det gäller något så basalt som vägtullar anses medborgarna inte klara av att ta ställning ty det är ”tekniskt komplicerat” och har kopplingar till ”andra politikområden”. Något som en utbildad, engagerad och informerad medborgare inte anses kunna förstå eller ta ställning till.

Ledaren hävdar, med ett benhårt ställningstagande för den politiska ingenjörskonsten von oben, att ”ett modernt, komplext samhälle kan inte styras så” d.v.s. genom ett ökat inslag av folkomröstningar. Men frågar sig då om t.ex. Schweiz inte är ett modernt och komplext samhälle? Där har vi ett land som är tågpendlarnas våta dröm (alltid i tid) och med ett skolsystem som levererar varje år och lärare med löner som svenska kollegor bara kan drömma om – och dessutom med en BNP som, trots mindre naturtillgångar än Sverige allt sedan 1970-talet genomgående har varit större än Sveriges. (1970-talet var f.ö. period då den politiska paternalistiska ingenjörskonsten på allvar tog över det konstitutionella systemet i Sverige).

Det vore klädsamt om författaren till ledaren i DN, eller för den delen alla krafter i Göteborg som var/är emot folkomröstningen om vägtullar, kunde förklara för Sveriges medborgare på vilket sätt Schweiz inte är ett komplext samhälle samt redovisa övertygande argument till varför ett närmande till det systemet är i högsta grad är oönskat för Sveriges del. Det blir inte lätt för dem. Man lär bli svaret skyldig.

//Ovanstående artikel vägrades (förstås) intag som replik i DN. Det är ju ganska enkelt att förstå varför. De skulle inte ha något att anföra. Deras haltande argumentation mot ett ökat inslag av folkomröstningar är ju bara ytterligare ett uttryck för den elitism utan grund som kännetecknar stora delar av media-”eliten” i dag (d.v.s nämnda ”elit” saknar med något enstaka undantag den större kompetens, intelligens eller talang som kännetecknar t.ex. eliter inom idrott. Beteckningen ”elit” är bara motiverad av att man har en priviligierad ställning.) Folkomröstningar är viktiga för dessa krafter att avföra från dagordningen eftersom:
a, man föraktar medborgarnas förmåga att göra de ”rätta valen” generellt (d.v.s. de val som mediavänstern förordar och bevarandet av den politiska paternalismen kräver) och
b, man är rädd att folkomröstningsinstrumentet ska kunna användas där denna inställning gentemot medborgarna i gemen är särskilt tydlig t.ex. inom invandringsfrågan. Här tycks de flesta ledarskribenter och medlemmar av den offentliga ”intelligentian” generellt sett vara bergsäkra på att man vet bäst och folket ska hållas kort.//

Comments

comments

Det här inlägget postades i Konstitutionella frågor, Media. Bokmärk permalänken.

Kommentera