Två artiklar i en smäll

I dag ska jag ta upp två texter skrivna av kvinnor. Artiklarna är publicerade samma dag, så därför får det bli en ”kvinnoanalys”– fast egentligen har det inget med kön att göra, förstås. Missförstånd och ologiska slutsatser är lika lite som svamlig retorik (artikel två) könstypisk. Det är enkelt att se genom att ögna igenom dagens blad eller se/lyssna på Public Service. Vi ska inte falla i kollektivismens fälla.

Paternalistisk centralism versus spontan ordning
Låt mig med börja med Tove Lifvendahls ledare i dagens SvD >>Den avgjort mest intelligenta texten av de två. Hon driver där initialt tesen att ett samhälle inte är en maskin som kan styras via ett kontrollrum i toppen (även om det är precis det som totalitära regimer och en stark centralistisk demokrati som den svenska alltid försökt att göra, med kostliga konsekvenser för frihet och välstånd).

Istället är det oftast en Hayekansk spontanitet som i själva verket styr utfallet av den historiska processen, vilket ju i och för sig är helt korrekt – och kan sägas slå in öppna dörrar. Det viktiga här är att spontaniteten måste ha ett ramverk att verka inom för att inte urarta i kaos. Det som präglat framgångsrika konstitutionella demokratier är just att man har den ”institutionella stabilitet” som förhindrar att man ”kör i diket”.

Rörlighet en ”rättighet”
Sedan börjar tyvärr Lifvendahls egen dikeskörning. Att en nationalstat med välfärdsambitioner måste ha en reglerad invandring (baserad på behövd arbetskraft och det civila samhällets altruism mot andra) anser nu TL är en ”vanföreställning”. Nu kommer den universella godhetsretoriken i spel. Att ha en geografisk, social och ekonomisk ”rörlighet” är en rättighet som tillkommer konceptet människa” Ok? Jaha? Verkligen? Fast det skulle ju i så fall i ett slag innebär att alla nationer ska upplösas för att denna rättighet ska kunna manifestera sig i konkret handling, vilket ju sig är en absurd tanke eftersom nationaliststaterna har varit just den förutsättning i form av en enhetlig nationell lagstiftning, gemensamt språk, historia och institutioner som har skapat det sociala kapital som i sin tur har möjliggjort frihet och välstånd + plus en likhet mellan länder i avgörande delar (via innovation och närkulturell spridning) som kontraksträtt, yttrandefrihet, vetenskap och demokrati – det som gjort västerlandet rikt – och sedan kopierats av andra länder.

För, kära Tove Liljedahl, du får ju inte åka och bo och verka i t.ex. USA eller Japan som du vill med åberopande av en rättighet att vara ”rörlig”. Hela tankebanan är absurd. Att vilja resa och vara rörlig kan förstås aldrig vara samma sak som en ”rättighet” att praktisera den.

Applicerat på invandringen skulle detta enligt TL innebära att den blir ”självreglerande”. Det innebär dock inte att vi/medborgarna i Sverige ska försörja hela världen utan att ”Erbjuda hela världen att försörja sig hos oss.” Jaha..?
Det är negativt att utvisa de ”ekonomiska flyktingarna” (merparten av de som kommit och kommer) med argumentet att kvarstannande kunde påverka ”jämlikheten” negativt, anser hon.
Fast anledningen till att de inte kan stanna är ju i huvudsak:
1. Det finns inga jobb för dem.
2. Det finns inga bostäder för dem.
3. De drar enorma bidragsmedel (bara Migrationsverkets prognos för de närmaste får åren hamnar på 270 miljarder. Ca 5 gånger det ett underfinansierat försvar av vårt nationella oberoende får!) från de skatter vi betalat in i det gemensamma försäkringsbolaget ”Sverige” för att det ska kunna upprätthålla rimliga nivåer på skola, sjukvård, försvar och rättssamhälle.

På detta blir TLs svar att de fattiga ekonomiska migranterna kan släppas in om de tar eget ansvar för sin försörjning.

Här kommer då en mängd frågor i sinnet, av vilka några är:

  1. Men i ett högteknologiskt land som Sverige så finns det ju endast ett ytterst begränsat antal jobb för fattiga lågutbildade, så vad ska de göra? Något svar ges inte.

Det enda alternativet, om inte staten ska gå in med olika stöd (och det vill hon ju inte) är att avindustrialisera landet och återinföra manuell arbetskraft av låglönetyp på bred front! Absurt?

  1. Och var ska de bo? De har ju inte råd att köpa boende. Återstår uppförandet av kåkstäder – fast var då? Allt land är ju ägt an någon: privat, statligt eller kommunalt. Det blir kåkstäder och brutal slum – genomgående olagligt uppförd. Absurt?
  2. Och hur länge ska de stanna innan de får samma rättigheter som övriga medborgare och således åter kan hamna i bidragsberoende? Här öppnar sig omöjliga svarsalternativ ur etiskt synpunkt.
  3. Och vad är poängen att i ett land, som under generationer arbetat för att skapa en viss jämlikhet i sina medborgerliga relationer, skapa en ny grov ojämlikhet och ett brutalt klassamhälle för att möta en fiktiv ”rättighet”? Absurt igen.

Brain Drain är inte en långsiktig lösning
Men den mest bärande invändningen mot TLs resonemang är det som ekonomer påtalat nämligen Brain Drain från emigrantländerna. Om det inte är de driftiga och företagsamma som åker i alla fall är de i alla fall merendels de unga och starka – och de behövs när det gäller att bygga upp det fattiga/härjade hemlandet. Därför är det alltid så mycket bättre att arbeta med institutionellt bistånd och hjälp i närmorådet tills kriserna är hanterbara: jobba stenhårt för att få okorrumperade myndigheter kommer på plats, rättsinstanser skilda från staten, kontraktsrätt, demokrati.

Tove Lifvendahl. Tänk Sydkorea. Hade det varit bättre under Sydkoreas allra fattigaste tid om Europa och västvärlden hade öppnat sina armar för hundratusentals eller miljoner sydkoreaner som lämnande de fattiga, gamla och trötta bakom sig eller var det bästa som kunde göras att arbeta aktivt med landets egna grundinstitutioner och sedan låta utvecklingen ha sin Hayekanska gång?  Hörde vi en pollett falla ned?

Varje land har moralisk  rätt till sitt eget välstånd så länge det är byggt på generationers arbete och innovationskraft. De framgångsrika institutioner som detta välstånd bygger på ska man sedan – i rent egenintresse om inte annat– dela med sig av i form av stöd och kunskap så att frihet och välstånd sprids över världen. Men andra länders medborgare har självklart ingen ”rätt” att dra ned dessa olika nationella projekt i grav ojämlikhet och sociala konflikter. Fri öppenhet och rörlighet kan endast fungera mellan jämbördiga ekonomier med någorlunda likartad standard (Se t.ex. Eurons problem.) Det var ju själva idén med EU-projektet – och det fungerade ok så länge gränserna var intakta.

Men finns det arbeten i landet som inte kan besättas internt så är det absolut rätt att låta folk komma, liksom om det fattas kompetenser som vi inte har men behöver så är det förstås rätt det med. Sedvanlig arbetskraftsinvandring. Så har Sverige arbetat sedan Hedenhös.  Där är vi helt överens!

 

Gyllenhammar orerar

Nästa text gäller Cecilia Gyllenhammar som i DN debatt ställer frågan ”Varför ska vi hålla nere antalet medborgare” >>

I min analys av denna drapa kommer jag inte vara lika hovsam. Detta håller nämligen en nivå som Sveriges största dagstidning av rena kvalitetsskäl borde undanhållits sig från att publicera. Men man får anta att efternamnet var för svårt att motstå.

Hur som haver. CG förstår inte varför vi ska hålla nere antalet ”medborgare” trots att det inte är särskilt svårt att hitta statistik som visar att bara kostnaden för bara mottagandet i Sverige ligger på 270 miljarder under ett fåtal år plus ytterligare 10 tals miljarder på grund av endast ca hälften av de utomeuropeiska invandrarna kommer i arbete efter 7–8 år. (se SBC:s statistik) >>

Retoriken är tämligen grov: “Europa” låter människor passera dess gränser och när de väl kommer hit ”drabbas de av mordbrand”. Ok, med ca 200 000 asylsökande och några asyllokaler brunna (allvarligt men tursamt nog ännu inga personskador) är det inte lätt att se hur alla dessa utom ett ytterst fåtal är drabbade av ”mordbrand”.

Reinfeldts flygplansargument
Sedan kommer Reinfeldtargumentet: ”Vi är ett av Europas mest glest befolkade länder” och kan därför ta emot många fler människor. CG har trots, sin fader och mentor affärsmogulen, ännu inte förstå det nödvändiga sambandet mellan logistik, äganderätter, lediga arbeten och antalet människor. Att det finns mil av skog i landet (ägd av någon som en resurs f.ö.) säger ju förstås inget om landets möjlighet att ta emot lågutbildad arbetskraft från radikalt annorlunda kulturer. Ännu mindre om hur kulturkonflikter och no go-zoner ska undvikas när de bidragsberoende samlas i utanförskapsområden där ideologier tillåts byggas upp som att man ”inte är i Sverige” (Tensta SVT) >>

Sedan kommer den grava ekonomiska okunskapen, helt oredigerad och uppenbarligen inte påpekad av DN-debattredaktören, förhäxad som hanon (ersätter hen) uppenbarligen varit av namnet ”Gyllenhammar”.

”Ska vi klara framtiden och dess utmaningar måste vi bli fler medborgare”, menar CG fast detta saknar helt stöd i relevant statistik. Som bland annat forskaren Tino Sanandaji och professorn i nationalekonomen Mats Hammarstedt konstaterat (citat nedan) , så finns det absolut inget som helst stöd för CG:s påstående.Med ett födelsetal på ca 2.1 ligger Sverige bra till för att ersätta bortdöende generationer.
”Att presentera denna invandring som ett medel för att finansiera en åldrande befolkning, eller lösa problemet med vikande befolkningsunderlag på vissa orter, riskerar däremot att leda in debatten på villovägar.” (Smålandsposten 22/10-15) Villovägar var ordet!

Det kostar bara ”initialt”
”Initialt måste det få kosta” säger den vilseförda CG. Fast snälla Gyllenhammar, invandringen som helhet har inte varit lönsam sedan 1980-talet (Jan Ekberg) och INGET säger att den kommer att bli mer lönsam framgent. I synnerhet inte som volymerna nu är så mycket större men antalet lediga låglönejobb bara är runt 2 % av det totala utbudet medan den invandrade arbetskraften som är utan sysselsättningen redan idag är på hundratusentals personer. (SCBs arbetskraftsundersökning ).

Vi kan hur som helst konstatera att det finns INGENTING som styrker tesen att den initiala kostnaden av denna typ av invandring skulle övergå i plus inom överskådlig tid.

Sedan hoppas CG raskt över i en  grov retorik utan varje uns av belägg utom anekdotiska berättelser om judar som farit illa under kriget. Förstås helt irrelevant för den nuvarande situationen med en massinvandring av främst ekonomiska migranter med låg utbildning och kraftigt divergerande kulturkapital (judarna delade till stor del västerlandets grundläggande värderingssystem och integrerades/assimilerades snabbt)  och ett lågt integreringstryck p.g.a. frånvaron av en tydligt uttryckt nationell självmedvetenhet (jmf USA) d.v.s. multikulturalismen som statsidé.

Trumph är Åkesson eller tvärtom
Sedan kommer den mycket konstiga och grova retoriska tricket att först måla ut Donald Trumph som en rasistisk djävul (kan han mycket väl vara) för att sedan applicera detta på Jimmy Åkesson genom paste and copy.
”Varför ska det vara så svårt att slå hål på dessa eländiga gamla populister med sina rasistiska falsarier?” klagar CG.

Ok, här slår CG utan tillstymmelse till rationell argumentation eller empiriska belägg fast att 1: Donald Trumph är rasist. 2. Eftersom Trumph är det så är Åkesson det också. Vari falsarierna består får vi heller inte veta, vilket man väl annars kunde förvänta sig när nu så mycket emotionellt krut lagts på att måla fan på väggen. Kanske är Åkesson ”rasist” fast man hade då emotsett en relevant definition av a, rasism samt b, faktiska belägg på saken i form av citat. Det är ju ändå en ganska grov anklagelse.

Oro i salongerna bland de klirrande kristallglasen och det senaste av Haute couture
Sedan kommer en obetalbar inblick i Gyllenhammars vardag: ”På middagar i societeten hörs allt mer oblygt den negativa inställningen till det nya läget i Europa”.
Även bland de klirrande kristallglasen finns alltså insikter om att en oreglerad måttlös invandring inte är till fördel för de olika länderna eftersom deras välfärdssystem inte är dimensionerade för detta – och att i det i de flesta fall fattas både jobb och bostäder. Nobless Oblige kanske?
Men för CG är allt denna bara rasistiska villfarelse ehuru hon misslyckas kapitalt med att beskriva hur en sådan tankefigur i så fall hänger ihop med det som sker i verkligheten.

CG levererar nya rön om invandringen
Vi får också nya rön från CG, nämligen att de som kommer merendels är ”hotade i hemmet” (?) samt att de som kommer är högst 200 000. Sanningen är ju att det är ca 200 000 bara i år 2015 och om CG:s idéer om öppna gränser skulle gälla så skulle vi ta emot minst en halv miljon på ett par år, det är ett fullt rimligt antagande. Men det ser CG inga problem med. Sveriges skattebetalare ska maka på sig i sina krav på fungerande och effektiva välfärdstjänster som skola, sjukvård, pensioner, försvar med mera eftersom det som sagt ”får kosta i början.” Man får anta en del av det som motiverat ett sådant orealistiskt lättsinne ligger i de miljöer hon vistas i och den socioekonomiska status hon via sin mentor uppnått.

”Syriska medborgare som nu flyr har ofta bra utbildning med sig.” Nej, endast ca 10 % har det (SCB). Sorry CG, du är ute och cyklar igen.

Den oro som medborgare känner inför de ENORMA kostnader för folkhushållet (både ekonomiska och sociala, se inledningen) tycker inte CG är värda att ta på allvar. Den är istället ”rent löjeväckande”.

Och så var det Nobel Center
Och så ett hopp över till det nya Nobelhuset ”Nobel Center” som CG tror är ett museum. Hon tycker att det borde ha lagts i Norsborg. Där man ska skapa en ”vetenskapsakademi” för ungdomar och ”nysvenskar”. ”Det hade varit spjutspets arbete mot segregering och gentrifiering.” “Ingenting får sådant reellt mervärde som satsningar på unga, och då som mänsklig resurs, fattiga poeter, konstnärer eller bara en medmänniska.”
Låter fint CG men det är ju inget som hindrar att Nobelstiftelsen skapar en filial för detta i någon förort, fast man får nog akta sig för bränder i de fina BMW-bilarna när direktionen är på besök. Det har sina risker att besöka orter där den svenska av staten anbefallna multikultiralismens icke-nationalism praktiseras kvälls- och nattetid, för att inte tala om det svenska polisväsendets reträtt och statistiskt belagda ineffektivitet. Slutligen så kanske det inte heller är så lyckat att förevisa de svenska stadplanerarnas historiska oförmåga att bygga vacker ochtraditionsanknuten arkitektur, fast i den delen så hade det nya nobelcentret onekligen flutit in väl. Det är sant. Där finns en (1) poäng.

Och så tillbaks till CGs ekonomiska forskning.” Redan nu bärs vi av nysvenskar, de står för en stor del av vår BNP”. Ok, belägg saknas för denna onyanserade propå förstås och kan på basis av ovan nämnda statistik anses vara ytterst osannolik.

Sedan kommer nästa retoriktrick i den primitiva skola som CG lär ut.

SD är som muslimerna
Det har skrivits en bok i Frankrike, en slags dystopi, där muslimerna tagit över landet och nu styr via Shaira och en kristenhet och judendom och andra som får vara kvar på nåder. Detta jämför nu CG med att Åkesson skulle bli statminister (!) fast SD på sitt program har just islams demokratiska och toleranta opålitlighet. Nu blir det snurrigt igen. Allt ska dock bli bra eftersom ” Vi kvinnor är en avgörande kraft som aldrig kommer tillåta någon religiös grupp att inskränka våra häftiga fria liv, för det är mest män som röstar på SD. De räknar inte med alla oss kvinnor.” Men vänta nu, är alltså SD en religiös grupp? Var de inte rasister alldeles nyss, eller kopia av Trumph, som väl knappast är en religiös fanatiker? Etc. m.m.

Och vad sägs om denna slutkläm:

Vi får inte ge efter för den rasism som många bär på, mer eller mindre öppet, som antingen blir till SD-sympatier eller transformeras till ett nedlåtande val av stor uppoffring inför den andre.” Semantik i den lägre skolan. Rösta på SD är med logisk nödvändighet rasism.  Man kan kritisera SD för mycket (som man kan med alla partier) men att på detta vis desavouera deras anhängare är varken hederligt eller i överensstämmelse med empiriska undersökningar och studier. För övrigt är begreppet ”rasism” notoriskt undanglidande och väldigt sällan i linje med vad man i samhällsvetenskaperna menar med det. Det är ett ord som kidnappat av vänstern och som används mot alla motståndare som inte skriver under på deras världsbild. Det däremot – Cecilia Gyllenhammar – är en utsaga som kan beläggas empiriskt.
Sista delen av hennes citerade meningen ovan lämnas i sin dunkelhet till egen tolkning. Och så slutet:
Detta är människor som på alla vis kommer att bli våra jämbördiga arbetskamrater, vänner och familjer i framtiden. Vi behöver dem.

1. Första ledet förutsätter en någorlunda likvärdig utbildning och likvärdiga kunskaper i språket, samt att det finns tillräckligt med arbeten och bostäder. Inga av dessa faktorer är tyvärr vid handen generellt sett.

2. Sanningen är att dessa människor behövs bäst i sina hemländer: att bygga upp dem till redliga demokratier med okorrumperade rättsinstitutioner och en fungerande avtalsrätt, något som vi absolut ska hjälpa dem med på det att frihet och välstånd ska kunna breda ut sig än mer på planeten. Jag tror bestämt att den nämnda mentorn och patriarken kan berätta mer om vad detta egentligen handlar om, förutsatt att han har kvar sin mentala skärpa. Det som sagts ovan av Cecilia Gyllenhammar skvallrar tyvärr inte om det, om det nu är ett resultat av hans inflytelser. Jag är den första att beklaga det i så fall.

 

P.S.

Nu har jag ägnat ett antal timmar av mitt liv åt att reda ut något (sista artikeln särskilt) som måste anses som fullständigt dravel. Varför? Svaret blir ett slags inre tvång, som en bonde som ser att laggårn är överfull av dynga och måste mockas. Någon måste göra skitjobbet för att korna ska fortsätta mjölka och inte drabbas av sjukdomar.  Fast nu måste jag ha in nytt folk som hjälper till. Det är något med fodret. Det kommer mycket nu. Alldeles för mycket.

 

 

 

 

Comments

comments

Det här inlägget postades i Media, Migrationsfrågor, Migrationsfrågor. Bokmärk permalänken.

Kommentera